replösa

igår var det visning av huset. konstig känsla att ett antal personer man inte känner är i ens hus när vi inte är där. nu är i alla fall huset tip top städat och vi hoppas att vi kan hålla ordning på torpet. nu känns det lättare att sätta sig och skriva på examensarbetet eftersom "allt annat" är fixat. det där med "kreativ kaos" är nog bara en myt. jag arbetar och är mer krativ när jag har ordning runt mig. detsamma gäller barnen. är det stökigt hemma blir det mest tv-tittande och datorspelande. har de nystädat och iorningplockat på sina rum leker de genast mycket bättre. jag har pratat med dem om det och jag tror att de förstår. det gäller bara att få dem att förstå att det är viktigt att man plockar undan efter sig när man har lekt, annars är kaoset snart där igen.

nu väntar vi med spänning på hur resultatet av visningen blir. mäklaren var positiv när vi pratade med honom efter visningen och det känns ju bra!

idag på morgonen fick minna sin vaccination. det gick smidigt med hon klagade direkt på att hon hade ont i armen. vi får väl se om vi får hem en febrig tjej i eftermiddag. melker blev sjuk i söndags och magnus har varit dålig i snart en vecka. idag är han hemma för vård av sjukt barn och jag hoppas att även han ska kunna vila ordentligt så att han blir frisk. han har aldrig riktigt tid att vara sjuk och då tror jag att det blir mer långdraget. kan man sova och ta det lugnt brukar det gå över ganska fort. melker ska vaccineras på torsdag sen får vi se hur magnus och jag gör. vi har varit väldigt tveksamma till den här grejen. man talar om samhällsansvar och medkänsla för andra men jag tycker att tanken på massvaccination är skrämmande. beslutet att vaccinera barnen togs eftersom vi aldrig skulle förlåta oss själva om något skulle hända om de blir sjuka. samtidigt är det svårt, för vaccinet kan ju ge allvarliga biverkningar också. vem vet vad ämnena i vaccinet gör med barnens små kroppar? vaccinet är testat, men inte på lång sikt.

på gudstjänsten i söndags sjöng några vänner den här sången som ulf christiansson skrev för jerusalem (ett kristet "hårdrocksband" på 80-talet). den berör mig oerhört!